You left the sweetest taste in my mouth
¨Annars såg jag idag klart på 127 hours. Lite hemsk men bra!
Och när ska jag någonsin kunna sluta lyssna på den här. Åh jag dör så bra.
HÅR?
¨Varför får jag alltid så stor lust att klippa av håret så fort våren har kommit?
In my life I have seen people walk in to the sea just to find memories
¨Jag bara älskade den där dagen. I onsdags. Det var lov. Det var lite smakprov på sommaren. Det var underbart. Åh det var så varmt och härligt och roligt! Som när jag blev akut kissnödig strax innan tåget skulle gå, när vi satt vid gamla kvarnen och pratade om roliga saker vi gjort som små och hur skolsköterskor alltid tycks ha varit lite IQ befriade, när vi gick in på McDonalds och jag fick en lite rolig komplimang av en kille i kön som hette Jönsson i efternamn, när vi stod och tittade på stjärnorna och utsikten över Stockholm på natten, när vi åkte hem på tunnelbanan och vi bara skrattade för allt blev så fel när jag tappade mitt busskort, när vi äntligen satt på pendeln nästan hemma och diskuterade världens svåraste mattetal. Och allt var bara så förbannat roligt.
Snälla låt sommaren bli minst lika kul, snälla snälla! ÅÅÅÅH! ♥
Congratulations!
¨Gratttis Johanna! :)
I don't know if the fantasy go beyond that, I can't let it
¨Det är nog dags för mig att sova nu. Lite sent kanske.
Fyra tankar typ
¨Tanken på alla de bilder jag förlorade. Alla fina sommarbilder, julaftonar, ridläger och gånger jag bara haft riktigt roligt med mina närmaste vänner. Allt bara helt förlorat. Jag skulle vilja kunna visa mina bilder för mina barn och barnbarn när jag blir gammal och berätta historier. Klart jag kommer kunna göra det ändå, men hälften kommer ju inte finnas i bildform, och jag kommer glömma. Tanken på att glömma bort de finaste stunderna i mitt liv skrämmer mig så otroligt mycket.
Något som gör mig glad.
Sommaren. Det börjar bli varmt ute. Jag har en del spännande planer inför sommaren. En av mina bästa vänner kommer hem igen och mot slutet, precis när skolan börjat, då fyller jag 18. Jag har redan en del planer på hur jag vill fira min födelsedag och tanken på det gör mig alldeless pirrig! Åh. Lycka!
Något jag skäms över.
Det är inte ofta jag skäms över mig själv, men något som var riktigt, riktigt pinsamt var nu senast när jag och mamma skulle åka hem från Gran Canaria. Vi stod i kön för att checka in vårt bagage och jag behövde gå på toaletten. Det var en skylt som visade damtoa till vänster, herrtoa till höger. Men dörrarna visade tydligen olika, vilket jag såklart inte såg. Så jag svänge vänster, vilket inte var damtoan. När jag gick ut för att tvätta händerna såg jag en kille gå in på en toalett. Någon som gått fel tänkte jag. Nej, då vred jag lite på mig och såg pissoarerna. Hoppsan tänkte jag och sprang ut. "Någon som gått fel" hörde jag en man säga till sin son när jag skyndade ut. Pinsamt.
Något jag är stolt över.
För några veckor sedan, när Emerich Roth höll föreläsning på min skola. Vi hade fått se en film och han hade pratat lite. Folk i aulan började ställa frågor. Jag satt där på min plats, och plötsligt fick jag för mig att jo men jag har också en fråga att ställa! Jag räckte upp handen och fick en mikrofon. Jag hade aldrig hållt i en mikrofon. Jag sa frågan i mitt huvud flera gånger för att inte glömma den. Händerna skakade, hela kroppen skakade. Mina klasskompisar kunde till och med se hur min scarf skakade, berättade de senare. Plötsligt var det min tur. Jag ställde mig upp. "Hej." ............ Lång paus. Mitt huvud var tomt. Frågan fanns inte kvar längre. Jag stod inför 600 personer och skulle ställa en enkel fråga till en enda person. "Vad fan var det jag skulle säga då!" Fick jag ur mig. Alla skrattade såklart. Men på något sätt kom jag på vad det var jag skulle säga iallafall, och jag fick det sagt. "Förlorade du någonsin hoppet? Trodde du att du skulle överleva?" Var frågan jag ställde, och han gav ett långt och bra svar. Som jag inte minns. Mina vänner fick berätta för mig senare och mina händer skakade okontrollerat i ytterligare 10 minuter efter att jag satt mig ner. Stoltaste minutrarna i mitt liv, lätt.
be careful.
¨And life is better now
¨Tog inga bilder på hela kvällen för jag inte hade hittade digitalkameran när jag skulle åka och systemen ville jag inte riktigt släpa runt på.
Senare idag ska jag med Lydia och Emmy och grilla! Ska bli riktigt skönt att bara ta det lugnt ute i solen. Idag ska tydligen vara varmaste dagen på hela lovet, gilla gilla! Sen på kvällen åker Lydia och jag in till stan och äter middag, sen blir det Water for Elephants som hade premiär igår.
11 timmar estetisk skola
¨Var ute i en timme och cyklade idag. Glömde först minneskortet till kameran hemma, så fick åka tillbaks och hämta det. Sedan cyklade jag vilse, men tog mig såklart hem igen! Tog inte särskilt mycket bilder och ingen särskilt bra, men helt okej iallafall.
Kom hem halv 11 igår från en föreställning som vi gick på med skolan. Jag hade "skola" från 9 på morgonen till 10 på kvällen. Det är omänskligt. Visst, vi hade en 5 timmars håltimme mellan the moviemaking och föreställningen, men jag och nästan alla andra var ändå kvar inne i stan och gjorde ingenting. Och när vi skulle gå från Unga Klara (där vi gjorde animationsfilmerna och såg på en teaterföreställning) till Centralen bar Elias mig halva vägen. Sedan bar Petra mig resten av vägen. Jag var verkligen dödstrött och orkade knappt sitta upp på tåget hem.
Men sov ut och vaknade upp riktigt pigg, så idag mår jag mycket bättre!
Borde dock gå och lägga mig nu, så vi hörs! Kramis! ♥
GRATTTTTIS SANDRA!
¨Idag fyller min bästa fina vän Sandra 18 år! Grattttttis! ♥
Come closer
¨Borde/Vill
¨Jag borde träna. Jag borde plugga. Jag borde städa. Jag borde duscha. Jag borde äta.
Jag vill sova. Jag vill se en film. Jag vill cykla. Jag vill vara hemma. Jag vill äta... choklad.
Idag är en bra dag då jag bara ska strunta i alla "borde" och istället faktiskt ta det lugnt. Det var ett tag sedan jag gjorde det faktiskt.
Förra lördagen, en av de roligaste men galnaste dagarna i mitt liv.
En text om något som gick sönder
¨Det här skrev jag för ett tag sedan, tycker det blev ganska fint. Enjoy.
Första kyssen var som att vinna först pris i ett maratonlopp. Han var priset och hon var vinnaren. Priset stod nu framför ögonen på henne och hon tänkte aldrig släppa taget. Han var det finaste som fanns och hon ville bara att resten av deras liv skulle sätta fart. Men något hände. Priset fick en spricka och sprickan växte sig större och större och till slut gick det sönder. Pojken var ledsen, flickan var ledsen. Såhär skulle det inte bli. ”Jag älskar dig, men jag kan inte älska dig så som du vill att jag ska.” Sa han. Och flickan åkte hem, grät inte en enda tår den kvällen.
Chocken kom senare. På ett matteprov dagen efter. Knölen i magen. Den torra halsen. De svidande ögonen. Hålet i hennes hjärta. Hela kroppen gjorde ont.
Hon skrev ner allt. Varje sekund hon kunde minnas. Varje ord han sagt. Hon sparade alla hans sms, så hon skulle kunna läsa dem när som helst. Hon ville inte glömma. Hon ville inte gå vidare. Kanske gjorde hon det värre, eller var det lättast för henne såhär?
Flickan grät varje dag, under en lång period. På morgonen när hon åt frukost, inne på skolans låsta toalett, längst bak på bussen, när hon kom hem och på kvällarna när ingen kunde höra. Ingen kunde få se hur svag och trasig hon egentligen var. Så hon åt, trots att hon inte var hungrig. Hon log, fastän tårarna brände bakom ögonen. Hon fortsatte gå även om varje steg var tungt.
Det tog tid att komma över honom. Kanske är hon fortfarande inte över honom. Men hon har åtminstone kommit över saknaden och förhoppningarna över att han ska komma tillbaka.
Ont i nacken, trött i benen, smutsiga byxor och ett rufsigt hår
¨Nu ska jag äta lite försenade våfflor och sedan ta mig en välförtjänt tupplur!
Kramis! ♥
Bilder
¨Mest ledsen just nu.
Och på fullt allvar har jag nog problem. Jag tål inte snurrade axelband, särskilt inte snurrade BH-band. Och vad har jag just på den där bilden? Mhm, aa, precis.
Ledsen men glad
¨Som tröst köpte min pappa ett nytt objektiv till mig som jag velat ha i ett års tid. Ett 50 mm teleobjektiv. Det släpper in mer ljus och är perfekt för porträttfotografering.
Ledsen men glad. Jag få helt enkelt börja ha med min kamera överallt nu för tiden. Jag måste ju skaffa mig ett nytt bild-bibliotek. Skapa nya minnen och vara med om nya äventyr!
♥